Hur vi arbetar – Metod

Psykosocialt stöd på hemmaplan

Aktuell forskning om riksfaktorer och skyddsfaktorer visar vilka insatser som ger effekt för unga i riskzon för ett normbrytande beteende och psykisk ohälsa. Bäst resultat uppnås när ungdomar får stöd i sin närmiljö.

Med utgångspunkt i aktuell forskning och vår egen erfarenhet som socialarbetare, har vi en stabil plattform att stå på när vi tar oss an olika uppdrag.

För att vi skall lyckas är det viktigt att vi får ett så tydligt uppdrag som möjligt. Utifrån uppdraget formulerar vi tillsammans med socialtjänsten, ungdomen och dennes familj mål och delmål. Vi gör en tydlig genomförandeplan med vårdplanen som grund, där vi definierar: VAD? HUR? VEM? och NÄR?
Mål och delmål stämmer vi av på våra uppföljningsmöten.

Nedan följer en kortfattad beskrivning av vad vi lägger in i begreppet ”Psykosocialt stöd” och vilka verktyg vi använder i vårt vardagliga arbete. Vi hänvisar till bra hemsidor, som ger en fördjupad metodbeskrivning.

AI – Appreciative Inquiry

Man kan översätta AI med ”bekräftande utforskning”. AI används i förändringsarbete – på både behandlingsnivå och organisationsnivå – som en metod i kartläggnings- och mobiliseringsfasen. Vi använder också AI som en kontinuerlig uppföljningsmetod. Modellen fokuserar på att undersöka det som fungerar bra och som vi värdesätter, göra mer av det för att därigenom skapa motivation, engagemang och energi. Det ger en väg framåt i förändringsarbetet.
Vi gör återkommande ”kompetens- och utvecklingsintervjuer” med ungdomarna. Där vi utforskar och bekräftar deras resurser och förmågor för att arbeta på en positiv identitetsutveckling och självbild. Detta är ett kraftfullt sätt att underminera dominanta problemberättelser och förtjocka mer positiva hjälpsamma önskvärda och hjälpsamma berättelser.

Kris- och stressteori – Lågaffektivt bemötande

Kunskap i kristeori är viktigt för att förstå reaktioner och hur vi bäst bemöter och hjälper en ungdom som av någon orsak hamnat i kris.

Personalen har kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande för att förebygga upptrappning i stressade situationer. Då en person uttrycker rädsla, stress, ilska eller liknande är det viktigt att omgivningen bevarar ett lugn och inte bidrar till att situationen eskalerar. Vi använder oss av Bo Hejlskovs idéer om förståelse och bemötande vid ”problemskapande beteende”.

Nätverksarbete

Utifrån vår värdegrund och vår teoretiska plattform lyfter vi fram nätverkets betydelse för förändring. Vi strävar efter att starta upp samarbetet runt en ungdom i form av ett nätverksmöte. Vi följer sedan upp nätverksperspektivet genom att göra en nätverkskarta med alla våra ungdomar. Vi använder oss av Pattison och Pattisons/ Johan Klefbecks modell och kartan biläggs ungdomens dokumentation. Utifrån varje karta eftersträvar vi en kontinuerlig dialog med viktiga personer i ungdomens nätverk.

Samspel och kommunikation

Att kunna uttrycka sina behov på ett konstruktivt sätt och att dessa bemöts och bekräftas är grundläggande för hälsa och välbefinnande. I vår dialog fokuserar vi på ungdomens initiativ, lyfter upp och bekräftar dessa och vägleder utifrån vår erfarenhet där det behövs. Samspelskompetens tränas i den vardagliga kommunikationen med oss, där ungdomen får med sig goda erfarenheter och färdigheter som kommer till nytta i andra sociala sammanhang. I vårt språksystemiska synsätt ligger att identitet inte är statiskt, utan samskapas kontinuerligt i relation och i språket. I vårt salutogena förhållningssätt bekräftar och benämner vi förmågor, färdigheter och goda egenskaper, vilket förstärker de goda berättelserna och underminerar de problembaserade.

Miljöterapi - sociala färdigheter

I vår verksamhet eftersträvar vi en trygg, strukturerad och ombonad miljö, där personalen tillsammans med ungdomarna ansvarar för att skapa en god psykosocial miljö och där vardagens göromål är ett sammanhang för gemenskap och lärande. Vi fokuserar på färdigheter som krävs för att ungdomarna skall kunna klara av och trivas i sociala sammanhang som skola, arbete och fritidsaktiviteter. Vi undviker att prata i termer av misslyckanden utan ser alla försök som erfarenheter och möjligheter till reflektion och lärande.

Skolgång – sysselsättning

Att ha ett fungerande skolsammanhang eller annan fungerande sysselsättning är en viktig faktor för en positiv social utveckling. Vår ambition är att alla våra ungdomar skall ingå i ett vanligt eller anpassat skolsammanhang. USV har ingen egen skolverksamhet. Vi eftersträvar att ungdomens ordinarie skola klarar av sitt uppdrag. Vi bistår gärna med vår generella erfarenhet och specifika kunskap om respektive ungdom för att skolan ska fungera. Skolans personal är alltid viktiga samarbetspartners. Vi har ett stort nätverk i vår närmiljö, vilket möjliggör att arbetsplatsförlagd praktik kan vara en del av en anpassad studiegång. Att ta emot en ungdom på praktik kräver tid och engagemang från arbetsplatsen. USV backar upp med handledning och stöd och arvoderar handledaren. Vi garanterar alla ungdomar sommarjobb.

Föräldrastöd

I vårt arbete ingår att ha kontinuerlig dialog med föräldrar. I alla våra uppdrag ingår erbjudande om ett mer strukturerat föräldrastöd. Om underlag finns, kan vi även arbeta med föräldrastöd i grupp. Inom personalgruppen finns erfarenhet av föräldrastödsprogrammet ”Cope”, www.svenskacope.se

Kontaktinfo

UNGDOMSSTÖD VÄST AB
Faktureringsadress:
Riksvägen 76
457 32 Tanumshede

Föreståndare 
Jonatan Rask
forestandare@ungdomsstod.se
Mbl. 0702-166305

Samordnare
Roberth Olsson
sameriksberg@ungdomsstod.se
Mbl. 0725-135305

Avdelning Vinbäck
Riksvägen 76
457 31 Tanumshede
vinback@ungdomsstod.se
Mbl. 0767-820277