Hur vi arbetar – Metod

Psykosocialt stöd på hemmaplan

Aktuell forskning om riksfaktorer och skyddsfaktorer visar vilka insatser som ger effekt för unga i riskzon för ett normbrytande beteende och psykisk ohälsa. Bäst resultat uppnås när ungdomar får stöd i sin närmiljö.

Med utgångspunkt i aktuell forskning och vår egen erfarenhet som socialarbetare, har vi en stabil plattform att stå på när vi tar oss an olika uppdrag.

För att vi skall lyckas är det viktigt att vi får ett så tydligt uppdrag som möjligt. Utifrån uppdraget formulerar vi tillsammans med socialtjänsten, ungdomen och dennes familj mål och delmål. Vi gör en tydlig genomförandeplan med vårdplanen som grund, där vi definierar: VAD? HUR? VEM? och NÄR?
Mål och delmål stämmer vi av på våra uppföljningsmöten.

Nedan följer en kortfattad beskrivning av vad vi lägger in i begreppet ”Psykosocialt stöd” och vilka verktyg vi använder i vårt vardagliga arbete. Vi hänvisar till bra hemsidor, som ger en fördjupad metodbeskrivning.

AI – Appreciative Inquiry

Man kan översätta AI med ”bekräftande utforskning”. AI används i förändringsarbete – på både behandlingsnivå och organisationsnivå – som en metod i kartläggnings- och mobiliseringsfasen. Vi använder också AI som en kontinuerlig uppföljningsmetod. Modellen fokuserar på att undersöka det som fungerar bra och som vi värdesätter, göra mer av det för att därigenom skapa motivation, engagemang och energi. Det ger en väg framåt i förändringsarbetet.
Vi gör återkommande ”kompetens- och utvecklingsintervjuer” med ungdomarna. Där vi utforskar och bekräftar deras resurser och förmågor för att arbeta på en positiv identitetsutveckling och självbild. Detta är ett kraftfullt sätt att underminera dominanta problemberättelser och förtjocka mer positiva hjälpsamma önskvärda och hjälpsamma berättelser.

Ester-kartläggning

När det gäller ungdom i riskzon för ett varaktigt normbrytande beteende använder vi oss av ”ESTER”, www.ester-bedomning.se . Ester är ett evidensbaserat verktyg för strukturerad bedömning av risker och skydd. Det används vid uppföljning av de insatser som genomförts efter kartläggningen. Bedömningen kompletterar andra kartläggningar, som t.ex. BBIC.

Marte Meo

För några ungdomar kan det vara aktuellt att närmare fokusera på deras samspelskompetens- vad behöver de utveckla i sitt samspel och i sin dialog med omgivningen och vilket stöd behöver närstående vuxna ge för att stötta? Inom personalgruppen finns kompetens inom Marte Meo, www.martemeoforeningen.se

Barnpsykiatriska insatser

Ibland pågår en utredning runt ungdomen när samarbetet med USV inleds. Om socialtjänstutredning pågår, är vi öppna för att bistå i delar av utredningen efter närmare överenskommelse. Vi bistår t.ex. genom att stödja ungdomen inför neuropsykiatrisk utredning hos barn – och ungdomspsykiatrin.
Specialistläkaren i barn- och ungdomspsykiatri Lars Westerström är knuten till oss. Han bistår med konsultativa insatser till ungdomarna och deras nätverk. Vi har även återkommande kunskaps- och metodutveckling inom området med honom.

Kris- och stressteori – Lågaffektivt bemötande

Kunskap i kristeori är viktigt för att förstå reaktioner och hur vi bäst bemöter och hjälper en ungdom som av någon orsak hamnat i kris.

Personalen har kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande för att förebygga upptrappning i stressade situationer. Då en person uttrycker rädsla, stress, ilska eller liknande är det viktigt att omgivningen bevarar ett lugn och inte bidrar till att situationen eskalerar. Vi använder oss av Bo Hejlskovs idéer om förståelse och bemötande vid ”problemskapande beteende”.

Nätverksarbete

Utifrån vår värdegrund och vår teoretiska plattform lyfter vi fram nätverkets betydelse för förändring. Vi strävar efter att starta upp samarbetet runt en ungdom i form av ett nätverksmöte. Vi följer sedan upp nätverksperspektivet genom att göra en nätverkskarta med alla våra ungdomar. Vi använder oss av Pattison och Pattisons/ Johan Klefbecks modell och kartan biläggs ungdomens dokumentation. Utifrån varje karta eftersträvar vi en kontinuerlig dialog med viktiga personer i ungdomens nätverk.

Samspel och kommunikation

Att kunna uttrycka sina behov på ett konstruktivt sätt och att dessa bemöts och bekräftas är grundläggande för hälsa och välbefinnande. I vår dialog fokuserar vi på ungdomens initiativ, lyfter upp och bekräftar dessa och vägleder utifrån vår erfarenhet där det behövs. Samspelskompetens tränas i den vardagliga kommunikationen med oss, där ungdomen får med sig goda erfarenheter och färdigheter som kommer till nytta i andra sociala sammanhang. I vårt språksystemiska synsätt ligger att identitet inte är statiskt, utan samskapas kontinuerligt i relation och i språket. I vårt salutogena förhållningssätt bekräftar och benämner vi förmågor, färdigheter och goda egenskaper, vilket förstärker de goda berättelserna och underminerar de problembaserade.

Miljöterapi - sociala färdigheter

I vår verksamhet eftersträvar vi en trygg, strukturerad och ombonad miljö, där personalen tillsammans med ungdomarna ansvarar för att skapa en god psykosocial miljö och där vardagens göromål är ett sammanhang för gemenskap och lärande. Vi fokuserar på färdigheter som krävs för att ungdomarna skall kunna klara av och trivas i sociala sammanhang som skola, arbete och fritidsaktiviteter. Vi undviker att prata i termer av misslyckanden utan ser alla försök som erfarenheter och möjligheter till reflektion och lärande.

Skolgång – sysselsättning

Att ha ett fungerande skolsammanhang eller annan fungerande sysselsättning är en viktig faktor för en positiv social utveckling. Vår ambition är att alla våra ungdomar skall ingå i ett vanligt eller anpassat skolsammanhang. USV har ingen egen skolverksamhet. Vi eftersträvar att ungdomens ordinarie skola klarar av sitt uppdrag. Vi bistår gärna med vår generella erfarenhet och specifika kunskap om respektive ungdom för att skolan ska fungera. Skolans personal är alltid viktiga samarbetspartners. Vi har ett stort nätverk i vår närmiljö, vilket möjliggör att arbetsplatsförlagd praktik kan vara en del av en anpassad studiegång. Att ta emot en ungdom på praktik kräver tid och engagemang från arbetsplatsen. USV backar upp med handledning och stöd och arvoderar handledaren. Vi garanterar alla ungdomar sommarjobb.

Fritidsaktiviteter

Att vara engagerad i aktiviteter på fritiden är en viktigt för en positiv social utveckling. Att hålla på med något man gillar och kan lyckas med ger självförtroende. Att dela ett intresse med andra jämnåriga utvecklar sociala förmågor. Vi motiverar till aktiviteter som är ekonomiskt och praktiskt genomförbara.
Vi genomför regelbundet skidresor och har även genomfört resor utomlands, t.ex. till London och Istanbul i USV:s regi. Resandet ger unika möjligheter till nya upplevelser och stärker individen och gruppen. Man får nya intryck och erfarenheter, vidgar sin omvärldskunskap och får nya sociala färdigheter.

Vuxenstöd

Under den tid som vi har kontakt med ungdomen, erbjuder vi ett aktivt vuxenstöd. Under en period förstärker vi på så sätt den unges nätverk. För att bli en vuxen att räkna med måste vi aktivt arbeta på att bygga förtroende och tillit. Varje ungdom har en kontaktperson. I vår kontakt med ungdomarna eftersträvar vi ett coachande förhållningssätt, där vårt uppdrag och formulerade mål kring ungdomen skall vara i förgrunden. Samtal mellan kontakperson och ungdom sker varje vecka vid veckosamtal. I dessa samtal använder vi förhållningssätt inspirerade av AI och Scott Millers brukarorienterade uppföljningsskalor. En gång per månad sker trepartssamtal, förstärkta veckosamtal, där en tredje part närvarar: samordnare, föreståndare eller psykoterapeuten. Syftet med dessa samtal är att vidga systemet och samtala om samtalen. Dessa tillfällen ger möjlighet till reflexion och att få och ge feedback både till ungdom och personal och deras gemensamma arbete. Vid dessa tillfällen lyfter vi arbetet till en annan nivå och utvärderar ungdomens upplevelse av möjlighet att påverka, hur samarbetet med personalen fungerar och pratar om det som ev. behöver förbättras.

Vid behov erbjuder vi samtalsstöd av legitimerad psykoterapeut i form av individuell psykoterapi eller familjeterapi.

Vårt arbete dokumenteras både vad gäller process och innehåll. Vi för löpande daganteckningar för varje ungdom och lämnar rapporter regelbundet till socialtjänsten.

Föräldrastöd

I vårt arbete ingår att ha kontinuerlig dialog med föräldrar. I alla våra uppdrag ingår erbjudande om ett mer strukturerat föräldrastöd. Om underlag finns, kan vi även arbeta med föräldrastöd i grupp. Inom personalgruppen finns erfarenhet av föräldrastödsprogrammet ”Cope”, www.svenskacope.se

Kontaktinfo

UNGDOMSSTÖD VÄST AB
Faktureringsadress:
Riksvägen 76
457 32 Tanumshede

Föreståndare (vikarierande)
Jonatan Rask
forestandare@ungdomsstod.se
Mbl. 0702-166305
 

Ägare
Tomas Andersson
tomas@ungdomsstod.se
Mbl. 0702-921305

Ägare/metodutvecklare
Hedvig Westerström
hedvigwesterstrom@yahoo.se
Mbl. 0707-995228

Avdelning Vinbäck
Riksvägen 76
457 31 Tanumshede
111@ungdomsstod.se
Mbl. 0767-820277

Samordnare
Malin Stenelind
sam111@ungdomsstod.se
Mbl. 0703-897755

Avdelning Eriksberg
Eriksbeg 215
451 96 Uddevalla
eriksberg@ungdomsstod.se
Mbl. 0767-162016
Tel. 0522-652096

Samordnare
Roberth Olsson
sameriksberg@ungdomsstod.se
Mbl. 0725-135305